Lägenhet.

Nu har jag tackat ja till en lägenhet. Efter lång eufori känns det plötsligt vansinnigt verkligt och skrämmande. Men det ska jag nog klara.


Eller. Inte skrämmande. Mest sorgligt. Jag tänker på katterna. Dimman över åkern. Turerna i skogen. Mamma och pappa precis där. Det blir ju det sista steget ut på nåt sätt. Avslutningen på det kapitel jag levt hittills. Å andra sidan är det början på nästa, men jag är jävligt mycket familjemänniska och nu när beslutet är fattat känns det faktiskt jobbigt. Konstigt, efter allt lägenhetsletande och som jag längtat, så kommer de här känslorna nu. Det är verklighet.

Jag kommer kunna åka tillbaka när som helst såklart. Och detta nya kommer bli skitkul. Men, ändå, jag kommer sakna mamma, pappa, gibson och morris. Alltihop.





Kommentarer
Postat av: SANIBO

nicenice

2008-09-16 @ 19:31:17
URL: http://ssanibo.blogg.se/
Postat av: Anonym

Grattus!

2008-09-17 @ 06:09:59
Postat av: em

i know! det är skrämmande och nytt. men det är helt underbart och man kan alltid åka hem till föräldrarna när man vill. klart att det är en stor omställning, men sånt är livet. ett kapitel slut, ett annat börjar. ska vi ses snart??

2008-09-17 @ 19:17:20
URL: http://stellastarlight.blogg.se/
Postat av: Petter

härliga tider! inflyttningsfest inom en månad hoppas jag.. Pizza och vin på golvet!

2008-09-17 @ 21:32:12
URL: http://elpedro.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0